söndag 25 november 2012

Perspektiv

Vi människor är sociala vanedjur. Inte så sällan gnäller vi över detta faktum och ältar att vi har kört fast i gamla hjulspår eller springer runt i ekorrhjulet. Oavsett om du är typen som har kört fast eller springer runt så inger känslan av att allt är sig likt en trygghet.

I snart 30 års tid har jag varit en yrkesarbetande kvinna. Det företag jag jobbade på bestämde att lägga ner verksamheten i Sverige och jag blev friställd. Jag tog det med ro redan från början och rent affärsmässigt så var det inte svårt att förstå beslutet. Varslet kom tidigt och jag hade många månader kvar att jobba  innan jag blev arbetsbefriad. I fem månader hade jag "semester" innan jag började på ett nytt arbete.

Hur var det då att efter 30 år sluta jobba och inte veta när jag skulle hitta ett nytt arbete? Den som ser fem månaders semester under sommarhalvåret framför sig som en dröm har nog aldrig varit arbetslös. Nästan på en gång känner man sig utanför, har inget riktigt sammanhang och tycker inte att den värld man läser om i tidningen tillhör en längre. En sak i livet ändras och påverkar så mycket.

Det som gjorde att jag trots allt fungerade bra och såg ljust på framtiden var att jag återskapade ekorrhjulet med fasta rutiner i vardagen. Upp kl 7 varje morgon. Äta frukost och läsa tidningen. Jobba vid datorn och telefonen mellan 8 och 11, 7 km promenad, lunch och sen beta av en lista på saker att fixa i hushållet. Så såg mina dagar ut under min jobbsökarperiod. Helgerna blev som vanliga helger.

Hur skaffar man sig ett nytt jobb när man är kvinna i medelåldern med en gammal utbildning som ingen har hört talas om längre? Stay tuned, tips kommer.

Inga kommentarer: